chamoto.se

Naiva människor, att tro att man idag kan köpa, eller för den sakens skull sälja en/sin bostad, till ett bra pris och förvänta sig en fin uppgång framöver är illa. Vi ser idag rekordlåga räntor då vi precis vandrat in i en lågkonjunktur. En lågkonjunktur brukar kännetecknas av låga räntor, mycket varsel och på lite sikt hög arbetslöshet, ganska traditionella symptom.

Men, vad vi ser just nu är ett hack uppåt i kurvan, eller en rekyl som man brukar prata om ibland. Det är alltså ett kort uppåtskutt i kurvan som har en negativ trend. Idag är räntorna låga, folk skriker jiiippiii och springer till banken och lånar pengar för att köpa en billig lägenhet. Vad de inte tänker på dock är att räntan idag är väldigt låg och att en höjning kommer. Även om den inte kommer i morgon. Detta kommer leda till att många inte har råd att då betala sina räntor och amorteringar, folk kommer att i panik få sälja sina bostäder för billigt för att de inte har råd att bo kvar och en våg av billiga lägenheter/hus kommer välla in över ekonomin.

Så, köper du bostad idag, räkna med en rejäl ränteökning. En ränta om 4% är inte särskilt osannolikt på lite sikt. Räkna också med att bostadens värde inte kommer öka förrän på lång sikt, du kanske om ett till två år står med en lya som är övervärderad till flera hundratusen kronor vilket ju vore ganska otrevligt.

Se mer på Dagens Industri, “Prisfall på bostäder kommer“.

Ja, oavsett svaret på den frågan så vet vi nu i alla fall att det är vad SCB gör, att vara källkritisk applicerar numera på alla källor. Vi kunde igår läsa rubriker om SCB som hade klantat till det ordentligt. Vad som enligt idg.se verkar vara ett programmeringsfel kan ha orsakat Riksbankens, RB, justering upp av räntan till 4,75%. Vad som hade gått fel är enligt artikeln skopriser

Felet uppstod när nya skomodeller skulle in i systemet som övervakar konsumentpriserna.

Detta skulle alltså vara orsaken till en höjning av reporäntan. Vidare i artikeln uttalar sig en chefsanalytiker på SEB

Henrik Mitelman, chefsanalytiker på SEB Merchant Banking, tror att detta programmeringsfel kan vara orsaken till räntehöjningen.

– Det kan ha påverkat beslutet. All statistik både från Sverige och utomlands var emot en höjning. Det enda som talade för en höjning var något högre inflation än väntat, säger Henrik Mitelman.

Detta kan man inte annat än bli högst oroad utav. Om den statistikmyndighet vi har här i Sverige inte är att lita på, hur ska vi då kunna lita på några statistiska källor alls? Nu påstår jag inte att myndigheter är ofelbara och är någon slags guds avkomma men, de ska ändå vara välberyktade och ha seriösa och bra produkter, vilket ju kanske inte är fallet alla gånger. Det är ju trots allt viktigt att den källa ett land baserar mycket utav sin penningpolitik på faktiskt är tillförlitlig.

I DN Ekonomi igår gick det att läsa artikeln, “Det skulle kunnat få vågskålen att tippa över”, att SCB dock har en mycket ambitiös målsättning att fånga upp nya konsumtionsmönster vilket motsvarigheter inte lär ha i samma utsträckning, detta ger ju dock SCB några poäng, men långt från antalet nödvändiga poäng för att komma tillbaka till nivån innan denna förtroendekris. Chefsanalytikern från SEB säger vidare i DN artikeln

Enligt Henrik Mitelman är det dock något av en ödets ironi att felet uppstår just nu, när Riksbanken är så fokuserad på den aktuella inflationen.

- Tidigare har ju Riksbanken varit väldigt framåtblickande och motiverat sina räntebeslut med prognoser om inflationen. Nu motiverar man inte räntebeslutet med prognoser utan det är väldigt mycket fokus på dagens inflationstakt – det är lite av ödets ironi, säger han.

Men detta förändrar ju dock inget över huvudtaget. Vågar man lite fullt ut på SCB? Nej skulle jag svara, SCB har ju problem att leverera siffror i mer än ett fall …

I torsdags höjde Riksbanken reporäntan till 4,75%, man ökade alltså med 0,25 procentenheter. Detta gav skall i skällan från analytiker och andra som basunerade ut sina åsikter i media. En del anser som vanligt att beslutet var väl avvägt och kom i rätt tid. Andra tycker motsatsen, en del går så långt att de påstår att riksbanken blivit lurad(?) och att beslutet var felaktigt.

Huruvida man har gjort en korrekt avvägning eller inte tänker jag inte ens försöka kommentera, jag förlitar mig kort och gott till att ekonomerna på Riksbanken faktiskt kan det de gör och därmed har tagit ett kvalificerat beslut. Däremot tänkte jag kort titta på prisutveckling och inflation ur ett historiskt perspektiv.

Hos SCB kan man hitta inflatonshistorik ända tillbaka till 1830 och prisnivåer från samma år.

Tittar man på diagrammet som spänner från 1830 till 2007 så ser man att inflation är något hög-volatilt, man har inte lyckats normalisera nivåerna och det finns extrempunkter efter vägen. Till exempel händer något extremt runt 1910. Vi får 1915 en inflation på 14,9% jämfört med föregående år vilket måste ses som en dramatisk ökning. Denna stiger under två år (-1,9 procentenheter för ett av de tre åren) för att sedan få en än mer dramatisk nedgång. Huruvida Sverige har lyckats att hålla inflationen stabil eller inte efter det är upp till dig som läsare att avgöra, vad vi dock objektivt ser på grafen är att inflationsmönstret ej är det samma efter 1918 som innan 1915.

Tittar vi på prisutvecklingen ser vi en graf som är logaritmisk och därmed extremt ökande.  Vi kan också koppla ihop toppen runt 1915 med de få årens höga inflation – vilket ju i och för sig är ganska självklart. Vad som också är lite intressant i denna graf är den stagnation som verkar ha inletts runt 1990.

För mer läsning om just inflation och Riksbankens roll i ekonomin rekommenderas starkt artikeln “Riksbanken till 1900-talet“