chamoto.se

Gerald Celente säger sig se en dyster framtid, tredubblad arbetslöshet från dagens nivåer, vilket i USA skulle vara runt 30%, skatteuppror och spökgallerior. Orsaken påstår han är att vi idag äger våra bostäder i långt mycket högre grad än man gjorde vid 3o-tales depression och att vi idag har kreditkort, detta är väl egentligen bara en bråkdel av alla faktorer.

Gerlad Celente skulle man kunna avfärda som en galning men hans siande har tidigare varit kusligt korrekt, Svarta Måndagen 1987 och Sovjets fall bara för att nämna två korrekta “profetior”.

Så, om Gerald Celente har rätt kommer USA:s ekonomiska system haverera runt 2012 vilket enligt honom också kommer vara det år vi ser ett trepartisystem i längre utstäckning än vad vi ser idag.

Det är kusliga prognoser och vi får hoppas han är fel ute. Men samtidigt är ekonomin trängd idag och man kan ju knappast påstå att det ser vidare ljust ut.

Efter att idag har diskuterat spel-teori (nej, vi pratade varken om trisslotter eller V75), frihandel, amerikansk politik och behavioral economics i tre timmar med Dr. Mark Ahlseen från Bethany College inser man hur ekonomin och politiken sällan drar jämt. Vetenskapen ekonomi har sina fasta modeller som är ganska självförklarande, följ dem och du har en ganska väl fungerande ekonomi. Visserligen, vi har marknadens misslyckanden osv. men en marknad som sådan, utan girighet, utan klantarslen osv. skulle utan politikens inverkan förmodligen sköta sig själv väldigt bra.

Så f*n heller att den skulle tänker många, se finanskrisen vi är mitt upp i. Jo säger jag, det är inte ekonomins fel. Felet ligger i girigbukar och politiker som vill väl – i alla fall väl enligt sitt sätt att definiera saken. Orsaken till nuvarande finanskris ligger inte i nyligen förd politik, nuvarande Bush-administration har till och med försökt att begränsa den utlåning som lett till dagens problem men det har demokraterna effektivt satt stopp för, läs Charlie Weimers artikel Vem ska vi skylla den amerikanska finanskrisen på? om du vill få en inkörsport till vidare efterforskningar i ämnet. Hur kommer detta gå om det nu blir en demokrat som president? Då kommer demokraterna ha hela makten i USA närmaste fyra åren. Man får då alltså en demokrat, Barack Obama som är starkt emot globalisering, NAFTA, allmän frihandel osv. Detta skulle vara katastrof! Missförstå mig inte nu dock, jag förespråkar ej heller John McCain och det största problemet med honom är hans val av vice president kandidat, Sarah Pahlin. Sarah Pahlin är starkt religiös och den bild hon gett av sig själv kommer leda till en tillbakagång i det idag ganska sekulariserade USA. Av detta kan man inte annat än dra slutsatsen att amerikanarna har att välja på pest eller kolera – tragiskt. Det är skönt att man inte är röstberättigad.

Nej, Obama vid styret skulle nog ställa till problem då man garanterat kommer införa begränsningar i internationella handeln, frihandel är en av de viktigaste komponenterna i en blomstrande ekonomi.

Herr McCain skulle nog vara ett strå vassare, men hans val av vice presidentkandidat fäller honom per automatik och gör även honom ovalbar, ledsamt.

Spännande att se hur ekonomin kommer utvecklas kommande år. Utan USA som en stark aktör i den globaliserade ekonomi vi lever i idag kommer kartan ritas om – och det drastiskt!

Alan Greenspan, chef för “Federal Reserv” under åren 1987 – 2006, har återigen talat, då lyssnar världen, tidningarna skriver rubriker och folk blir (ofta) oroliga. Dagens Industri skriver till exempel “Greenspan spår fortsatta bankproblem.” Visst, Greenspan må vara en högt respekterad och duktig ekonom som säkerligen har gjort mycket gott för sitt land och den globaliserade ekonomin. Jag skulle dock vilja höja ett varningens finger för denne dignitet. Jag skulle vilja påstå att Herr Greenspan bitvis gjort ett riktigt dåligt jobb. Denne man var fram till år 2006 chef för federal reserv och har således varit en stor kugg i maskineriet i sub-prime krisen, han måste ha haft vetskap om bankers mycket oansvariga och ibland rent utav vårdslösa handlande vad gäller utlåning.

Söker man lite snabbt efter vad Alan Greenspan gjort för ekonomin får man ganska snart en bild utav en bitvis mycket kunnig man, men även bitvis en man som vi nu lever i kölvattnet av. Hans handlingar har inte alltid varit de bästa. Här kan man till exempel ta del utav ett brev från Alan Greenspan till Jim Saxton som 2005 var ordförande för “Joint Economic Committee“. I brevet kan man bland annat läsa

Bank regulatory policies are neither designed nor used to influence asset prices in particular sectors of the economy. Rather, their purpose is to ensure adequate bank risk management and thereby strengthen the safety and soundness of individual banking firms, foster a resilient banking system and protect FDIC-insured deposits.

Bank-reglerande politik är inte designad och ska inte användas för att påverka priser i vissa sektorer av ekonomin. Deras syfte är snarare att säkerställa tillräcklig riskhantering och därigenom stärka säkerhet och sundhet av enskilda banker, främja ett motståndskraftigt banksystemet och skydda FDIC-försäkrade insättningar.

“Risk management”, ja just det, det är precis det som främst banker i USA har praktiserat de senaste åren när man lånat ut pengar hejdlös, eller?

Nej, det vi ser idag är konsekvenser utav (bland annat) denne mans oansvariga handlande. Det är väl sällan någon ekonom vid statliga inrättningar får uppmärksamhet för sitt handlande, men jag skulle ändå vilja hylla Ben S. Bernank som nu får städa upp efter Alan Greenspan. Herr Bernank får ta mycket skit och är sällan någon högt hyllad person, men vad ska han göra? Han måste ju på något sätt försöka att med de medel han har tillhands, penningpolitiken, navigera ut ur krisen och in i en ny positiv trend.

Greenspan ska dock ha lite positiv uppmärksamhet också, man skriver i artikeln i Dagens Industri att

En annan motor, enligt Alan Greenspan, är globaliseringen och den ökade internationella handeln, som har tagits emot med öppna armar av flera av världens mest snabbväxande ekonomier. Något som skulle kunna förvärra dagens ekonomiska kris vore om inflationstrycket får länder som Kina, Indien och Ryssland att öka regleringarna.

Detta håller jag med om fullt ut. Vi har ju sett problem i bland annat Kina, där man har en mycket hög inflation. Vi skulle ju gärna se att Kinas ekonomi kyls av i en lagom takt och att det blir just en avkylning, så att inte hela maskineriet stannar, för då kommer vi nog se en betydligt djupare kris än den som USA lyckats skapa med sina ansvarslösa sub-prime lån.