Archive

Archive for February, 2009

Bostadsmarknaden kommer falla!

February 23rd, 2009 No comments

Naiva människor, att tro att man idag kan köpa, eller för den sakens skull sälja en/sin bostad, till ett bra pris och förvänta sig en fin uppgång framöver är illa. Vi ser idag rekordlåga räntor då vi precis vandrat in i en lågkonjunktur. En lågkonjunktur brukar kännetecknas av låga räntor, mycket varsel och på lite sikt hög arbetslöshet, ganska traditionella symptom.

Men, vad vi ser just nu är ett hack uppåt i kurvan, eller en rekyl som man brukar prata om ibland. Det är alltså ett kort uppåtskutt i kurvan som har en negativ trend. Idag är räntorna låga, folk skriker jiiippiii och springer till banken och lånar pengar för att köpa en billig lägenhet. Vad de inte tänker på dock är att räntan idag är väldigt låg och att en höjning kommer. Även om den inte kommer i morgon. Detta kommer leda till att många inte har råd att då betala sina räntor och amorteringar, folk kommer att i panik få sälja sina bostäder för billigt för att de inte har råd att bo kvar och en våg av billiga lägenheter/hus kommer välla in över ekonomin.

Så, köper du bostad idag, räkna med en rejäl ränteökning. En ränta om 4% är inte särskilt osannolikt på lite sikt. Räkna också med att bostadens värde inte kommer öka förrän på lång sikt, du kanske om ett till två år står med en lya som är övervärderad till flera hundratusen kronor vilket ju vore ganska otrevligt.

Se mer på Dagens Industri, “Prisfall på bostäder kommer“.

7:e vågen

February 16th, 2009 No comments

Nu kommer det snart en ny våg av finanskris som denna gång kan tänkas börja på vår hemmaplan delvis. HA! Det är ju pessimistbloggaren som skriver så här kommer ytterligare en domedagsprofetia.

Om några veckor tror Pekka Kääntä, makrobloggare på Veckans Affärer (Japanska Katastrofsiffror), att Lettland kommer få ett uppror likt det på Island nyligen där regeringen avsattes pga. missnöje om hur de skött landet och dess ekonomi. Jag tror han har helt rätt, det kommer gå åt helvete.

SEB och Swedbank har stora engagemang i Östländerna och jag kan säga att det syns när man är där! Estland var väl först ut med recession om jag inte minns fel när finanskrisen började och nu kommer snart Lettland och hakar på. SEB och Swedbank som redan tagit storstryk kommer få skriva ned sina tillgångar ytterligare, senast igår läste jag att Swedbank hade fått skriva ned sina tillgångar nånstans i
östeuropa med 1,4 miljarder kr, härligt om det kommer mer, inte minst då Swedbank nyss haft en nyemmisson som de andra bankerna (förutom SHB).

Detta kommer skaka Lettland mest av självklara fall, men även Sverige kommer gunga till ordentligt. Sedan kan det komma få effekter på andra länder, Sverige är ju ändå en ganska stor aktör på den finansiella marknaden.

Vidare så varslades 2.964 personer om uppsägning förra veckan enligt preliminär statistik från Arbetsförmedlingen.

Vad säger ni, ska vi inte kollektivt skriva på Letternas upprop till Svenska staten där mer än 12 000 personer i skrivande stund vädjar till Sverige att vi ska ockupera Lettland för att de ska få en vettig ekonomisk situation? Appeal to Sweden Petition to Government of Sweden (jag har redan skrivit på, men det är en hemlis, berätta det inte för någon!)

Men vaffan, jag åkte (vit) Taxi gratis igår och nej, jag gjorde inte en springnota, chauffören ville inte ha betalt (och nej, det handlade inte om något suspekt alls, han var bara ovanligt sjysst).

Problemen med räntepolitiken

February 15th, 2009 No comments

Vid de svåra ekonomiska perioderna som varit efter industrialismens intåg har man på olika sätt försökt motverka dessa. Man talar om att ha en stabiliserande räntepolitik (tillämpligt i de ekonomier som har en fristående Riksbank). Vad vi dock ser är att vi ofta i ekonomiska situationer hamnar i negativa spiraler och vad gäller räntan är detta ett lysande men mycket skräckinjagande exempel. Här om dagen, 11/2, sänkte Riksbanksdirektionen räntan till otroligt låga 1% (läs bland annat DI.se Räntor och valutor: Riksbanksbesked sänkte räntor och krona). Detta fenomen är helt klart ett problem, eller åtminstone början på ett problem. Så låg har räntan aldrig varit i Sverige tidigare och det får konsekvenser som vida överstiger vad man i första ögonkastet kan tro är positivt. Problemet uppstår då man tittar på vad som hänt i långa loppet, vid varje “finanskris” har man sänkt räntan kraftigt, dock lite mer för varje kris som uppstått. Riksbanken har aviserat att räntan kan komma att sänkas ytterligare under 2009 vilket förmodligen, min personliga uppfattning, skulle göra att vi ser en botten vid 0,75%. Nästa kris som kommer att komma runt 2016 (plus/minus ca ett år) måste motas med ytterligare räntesänkningar. Då kanske man måste sänka räntan ända ned till 0,5% och vad händer sedan? När vi kommer ned till 0% vilket man gjort för vissa räntor i USA då tar det stopp, för det är ju inte speciellt troligt att Riksbanken kommer betala banker för att bankerna skall låna pengar.

En av många orsaker till att denna problematik uppstår är att låntagare som lånar nu inte har en mariginal för en ränta som ligger upp till 300% högre än när de tog lånet. Lek med tanken att ett företag lånar 1 miljard kronor. Vid 1% årlig ränta är ränteutgiften 10 miljoner kronor. Ökar räntan så otroligt mycket som 300% så är vi uppe i 4%-enheter. Det vill säga att räntekostnaden helt plötsligt blir 30 miljoner kronor årligen och företagets marginal kommer effektivt att ätas upp av de ökande räntekostnaderna. Detta gör att låntagaren kommer bli tvungen att kompenseras genom en ännu lägre ränta i lågkonjunkturen för att kunna hålla sig flytande. Alltså är det givet att de som gör ränteprognoser och kalkyler hos låntagare är för optimistiska vilket leder till katastrofer.

Detta scenario hjälps ju heller inte utav att kreditmarknaden så gott som fryst idag. Ingen är villig att stå för den risk det är att låna ut pengar till någon annan, den aktören kan ju gå under i morgon.

Så, det vi har sett under 2008 och kommer se under 2009 är något av det värsta i ekonomiska kriser någonsin. Det är bara att hoppas att vi slipper se en arbetslöshet om 25% igen, det är nog en av mycket få faktorer som för tillfället skiljler denna kris från depressionen på 1930-talet.