chamoto.se

Restaurang Strykjärnet Crêperie fick ett besök nyligen, högt ställda förväntningar på detta till synes mysiga ställe gjorde att besöket fick lite av ett skimmer runt sig innan det ägt rum. En vän talade sig varm för detta ställe och tycke vi skulle ge det en chans. Efter mycket om och men kom vi dit och detta är bara början på en ledsam och vidrigt dålig historia.

Vid dörren möts vi upp av en stressad och något tankspridd servitör, dock i en mycket mysigt och gemytlig atmosfär. Vi får frågan hur många vi är och svaret är tre personer. Han säger att han skall fixa ett bord men återkommer inte till oss för än efter en mycket lång stund. Missnöjjet har börjat och det faktum att flera bord inne i restaurangen mitt framför oss är lediga gör att den långsamma servicen gnager på nerverna, det ska gå fort.

Efter mycket om och men får vi vårt bord, vi beställer och då det är just en crêperia har jag ganska höga förväntningar på att det bör gå fort med service och så vidare. Dock spricker mitt tålamod när de vid bordet bredvid oss som sattes sig ned senare än vi får delar av sin mat före oss, här begick man ett icke reverserbart misstag, det är inte okey. Efter mer väntan lyckas vi höra från köket att de tappat bort bongen med vår beställning och det drar ut på tiden än mer. Efter 50(!) minuter lyckas man prestera tre pankakor med lite grädde, jordgubbar och sylt. Skandal!

Det enda som gjorde att jag stannade kvar över huvudtaget, det hör till saken att jag hade börjat gå mot köket för att fråga vad de höll på med för att sedan lämna stället, var att jag mötte vår beställning på väg ut när jag börjat gå mot köket.

Till saken hör också att när mitt sällskap lämnade stället får några vid ett annat bord frågan om de saknar en rätt vilket de inte gör, min misstanke om personalens inkompetens besannades.

Så, slutbetyget till Restaurang Strykjärnet Crêperie och logi är helt i bott, besök inte detta ställe med så skandalöst dålig service. Kan man inte prestera en pankaka på mindre än 50 minuter och sedan tar 100 kr för den kan man lika gärna stänga.

Ja, illa kvickt fick jag boka en resa till Litauen, en resa som började en bra bit från Stockholm varifrån tåget skulle gå, för att sedan fortsätta till Vilnius i Litauen. Väl framme där hoppade jag självklart på fel buss av ren stress och hamnade en bra bit från den busstation där jag skulle gå på. Irriterad och nästan lite butter börjar jag prata med en Litauisk kille som var mycket vältalig och trevlig. Han gjorde mycket klart för mig att han ansåg det väldigt viktigt att visa sin goda sida så vi turister fick ett gott första intryck och han lyckades väl.

Till slut hittade jag fram till busstationen och det busslass som skulle ta oss ända från Vilnius till Klaipėda i nordvästra Litauen. En stad med nästan 190 000 invånare. Denna lilla stad var ändå ganska charmig. Dess arv från Sovjet är dock bitvis ganska uppenbar, tunga industrier, allämn byggstil och man märker det på folket när man pratar med dem att de faktiskt inte är så glada i detta, även om de mer än gärna pratar om det just för att upplysa oss som inte är så inlästa på ämnet.

Efter att ha besökt staden, dess människor och inte minst den festival som ägde rum denna helg måste jag säga att det ändå är ett land under stark utveckling, ett land med stark framåtanda och med sikte på något helt nytt. Man kunde inte gå genom ett kvarter utan att se någon byggnadsställning, en kran eller liknande. Man förstår det där med ekonomisk boom i baltiska länderna när man går genom stan.

Med en BNP ökning om 8,8% 2007, 17 700 USD/invånare och en befolkning med 5% under fattigdomsgränsen måste det ändå anses vara ett land på stark frammarsch (fakta från CIA Worldbook).